Som hämtad ur mina drömmar

Jag har sett Världens Vackraste Man. Jag skämtar inte. Jag såg honom igår när jag satt på bussen. Helt underbart vacker och jag ville bara hoppa ut ur bussen och på något smidigt sätt lyckas ta kontakt med honom. Jag gjorde det inte, men jag tryckte näsan mot fönstret och storstirrade. Jag satt alltså på bussen som rullade ut från Navet och där ser jag honom, eller ... egentligen så såg jag en läderrock. Men jag tycker om läderrockar så jag bestämde mig för att se efter om jag kände personen ifråga. Oj, vad tacksam jag är att jag gjorde det! Han hade nötbrunt hår med självfall som nådde till skulderbladen någonstans. Han hade ett finmejslat och mjukt vackert, men ändå maskulint ansikte med ett vackert, smittande och intelligent leende. På sig hade han som sagt en läderrock och under den bar han ett par enkla svarta jeans och en svart skjorta. Han såg så enkel ren sofistikerad, eller jo sofistikerad är nog rätt ord, ut. Jag var helt betagen. Jag måste se honom igen. Om inte annat bara för att försäkra mig om att han var så vacker som han verkade. Hoppas han inte är gift. ... Det där var nog första gången jag sa en sådan mening... Men med tanke på att han såg ut att vara i 30årsåldern så är det en befogad fundering, tycker jag iallafall.

Skolakuten
Igår skkulle det där förbannade arbetet blivit inlämnat. Idag stannar jag hemma för att skriva klart det. Heja mig.
På fredag är det kursprov i matten. Kanske borde försöka få in något i huvudet...
Emelie har renskrivit vårt konfliktarbete... Jag borde läsa igenom det, jag har lovat att göra det idag.

Häntextra
Marknad på fredag. Vet fortfrande inte vilka vi blir.
Medeltidsveckeplaneringsmöte hemma hos mig imorgon. Vi måste beställa biljetter, helt ärligt fattar jag inte hur de har kkunnat skjuta på det så länge. Men men, shit happens antar jag, det finns ju fortfarande platser kvar på färjan.
Pliktverket har skickat ett brev. Igen. Jag är tjej för fan! Om jag inte svarar första gången borde väl det innebära att jag inte vill? Har de svårt att fatta eller? De har slutat tänka efter alla år som militärer. Fan va korkat.

Dagens Visa
Av okänd anledning har Nanne Grönvalls Avundsjuk tagit sig in i mitt huvud... Vem är jag att förneka ödets makter?

Avundsjuk - Nanne Grönvall
Du har alltid en sån äcklig tur, ett osvikligt flyt
Själv får jag hävda mig genom överdrivet skryt
Varför får du alltid allt som både du och jag vill ha
Och varför ska jag behöva låtsas vara glad?

Det sägs så flott att skönhet alltid kommer inifrån, ha!
Att påstå nåt så korkat, ja, det känns som ett hån
Varför är det då så få som faller för mig
Att du är så snygg, det äcklar mig
Jag vill ha, jag vill ha, jag vill ha, ha, ha

För jag är avundsjuk, jag är så avundsjuk
Det finns så mycket jag behöver
Karlar och en massa klöver
Avundsjuk, jag är så avundsjuk

Man ska kunna dela och berätta allt som vänner
Men jag medger aldrig hur jag faktiskt känner
Du är egenkär och lat och inte alls intelligent
Men varje gång vi ses berättar du nåt positivt som hänt

Du får en kram, jag säger att jag gläds så för din skull
För sanningen den kryper bara fram när jag är full, hick!
Men när jag vaknar nästa dag förnekar jag allt
Och skäms och säger: "jag minns inte vad jag sagt"
En sanning med minst sagt en modifikation
Jag vill ha, jag vill ha, jag vill också ha

För jag är avundsjuk, jag är så avundsjuk
Det finns så myckat jag behöver
Karlar, vänner, resor klöver
Avundsjuk, jag är så avundsjuk

Jag är så avundsjuk
Jag är så avundsjuk
Så jäkla avundsjuk
Jag är så avund, avundsjuk

Du är ytlig och så självisk, men vem bryr sej väl om det
För viftar du med lillfingret står karlarna på led
Vid minsta lilla motgång så bryter du ihop
Jag lyssnar och tröstar - men ler inombords

Avundsjuk, jag är så avundsjuk
Det finns så mycket jag behöver
Karlar, karlar, karlar, karlar
Avundsjuk, jag är så avundsjuk

Jag är så avundsjuk!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0