sikorka

I torsdags så vaknade jag klockan 5 efter 6 timmars sömn. Pallrade mig upp ur sängen och plågade i mig två mackor och en tallrik fil och flingor, bara för att jag lovat mamma att äta ordentligt och för en gångs skull tänkte vara en duktig flicka. Klockan 6 hoppade jag på bussen ner till Sundsvall för att närvara på champangefrukosten i busbacken. Där drack jag, bara, 2 flaskor smirnoff ice och proppade i mig av allt det goda som fanns i klassens picknickkorg. A.k.a. chokladbollar, digestivekex, nachos, chips, brownies etc. Medans vi flummade runt med klasskompisar och annat roligt folk. Efter någon timme tömdes busbacken sakta men säkert och vi knallade ner till skolan där vi som inte redan gjort det bytte om till våra nördkläder före tävlingarna satte igång. Det bollades och dansades för fullt på de olika tävlingsbanorna medans vädret lekte manodepressivt och växlade mellan regn med snålblåst eller strålande sol och nästan vindstilla. Vi vann inte, men eftersom vi redan hade en säkrad fjärdeplats på trappan var det ingen större förlust och vi hade ju roligt i processen.
Efter en snabb sväng på stan så gick jag hem till Emelie där vi bytte om och gjorde oss redo för trappan före vi skjutsades ner till skolan och alla tal i aulan man tydligen måste lyssna på i väntan på att få springa ut. Talen hölls, en rad stipendier delades ut och sen skulle folkmassan förflytta sig till respektive klassrum för fika, tal från mentorer och betygsutdelning. Efter en halv evighet av mösskrivning och pratande så fick vi gå och ställa oss bakom dörrarna till trappan, här började man inse att man skulle ta studenten men det slog ändå inte riktigt till före dörrarna slutligen öppnades och vi fick springa skrikande ut på trappan, rakt in i solen. Glädjen och frihetskänslan som fyllde hela kroppen då går verkligen inte att beskriva! Tyvärr så varade den bara några få sekunder eftersom man sen insåg att man faktiskt inte flög på riktigt, att resten av världen trots allt existerade runt omkring dig och vi dessutom var tvugna att stanna en stund på trappstegen för att glädjestrålande skråla fram några rader av Kenta.
I den allmänna förvirringen som utbröt när alla publikplacerade släktingar skulle in till just sina studenter så blev jag omhängd av två nallar, tre bketter, ett extra glas, tre flaskor champange och fick dessutom en skylt att posa framför kameror med, tillsammans med Emelie som fått i princip samma saker. Sen skulle jag leta reda på Erika som verkade vara spårlöst försvunnen. På vägen mot Erika lyckades jag nämligen hitta en mängd estetare, ramla och nästintill stuka foten - om inte annat var den öm fram tills nästa dag. Dessutom hittade jag en väldigt snygg och allmänt kelig Bob som stolt överlämnade en diskborste före vi hittade fram till varandra och bytte presenter.
Sen var det dags att tåga ner till stadens torg och allas lastbilar i en lång procession, där vi drog med Bob som glatt följde med och plockade upp alla tappade rosor hon kunde hitta. Vi hittade också en nallebjörn som vi döpte till Sten. Efter en mängd pussar mellan mig och Bob så klättrade Emelie och jag ombord på flaket där vi korkade upp våra flaskor och började skråla med resten av klassen.
När våra 50 minutes of fame var över klättrade vi ostadigt ner igen, jag lovar att ostadigheten berodde mer på ömma fötter än på alkoholintag eftersom vi trots allt bara druckit två flaskor var, och lotsades bort till deras bil som skulle föra oss två och Erika iväg till Emelies stuga där det väntade en hel del mat och lite mer vin.
När kvällen anlänt så begav vi oss åter in mot staden där det väntades en studentfest på stadshuset. Den var jättekul! Vi drack knappt någonting under den, dels för att det är hutlösa priser och dels för att båda var upptagna med annat än sprit. Kring 3 kom vi hem och vid halv4 låg vi inte längre och huttrade under täckena utan hade lycakts somna in rätt ordentligt.
Nästa dag vaknar vi vid 11 och vid 4tiden så sitter jag och Märtha på en buss hem mot Härnösand för att fira mig. Det delades ut ännu mer presenter, jag fick en ny mobiltelefon eftersom den andra hade gått sönder. En snygg en som ser ut att ha kostat ungefär dubbla av vad den trasiga gjorde! Jag fick en kokbok, en öhm... smart-bok(?) ... och ett förkläde med en manskropp på från Märtha. Återigen fanns det vin, cider och en hel del mat och jordgubbar på menyn. Vid 9 gick jag Märtha och Anna hem ifrån mig, Anna till sig medans vi andra två åkte ner till henne för att leta folk, det fanns ju rykten om att något spännande skulle hända vid ån. Det gjorde det inte. Nere på stan såg det ut som om att det just hade hänt något roligt eftersom det gick runt små klungor av behagfullt påverkade människor, men så såg det ut hela kvällen. Nerköp! Efter många om och men hittade vi en Anna och Erika som var ... inte riktigt så fulla som de verkade men långt ifrån nyktra. Vi slog oss ihop med dem och rörde oss mot bussen som bjuder på fika. Där hittade vi en Jacke, en Benny och nån Marcus som jag hade filmkunskap med i 2an. De två sistnämnda följde med mig och Märtha hem till henne där vi tittade på Skönheten och Odjuret, I Am Legend, åt frukost och sen tittade jag och Marcus på Asterix och Obelix nere i källaren medans de andra två låg uppe i sängen och sov. Vid 10 drog Marcus hem till sig och eftersom fjärrkontrollen som kunde byta kanaler var gömd så fick jag sitta och underhålla mig själv med barnprogram på samiska, finska och teckenspråk samtidigt som jag satt och väckte folk med en massa uttråkade sms. Halv 12 vaknade de två andra och ytterligare en frukost inmundigades före jag tog 4bussen hem.
Vid halv6 låg jag däckad i sängen här hemma och vid halv9 vaknade jag efter någon dröm om militärläger med en massa äckliga vattenlevande varelser runt mina fötter....

Bilder kommer i något annat inlägg när jag fått de från Emelies kamera också...