sikorka

Det är vad jag är.
Jag känner mig rätt säker på min sak när jag säger det också.
Det är iallafall det ord som använts för att beskriva mig mest den här veckan.

Ikväll har Jens fest, hälften av stans roliga folk ska dyka upp. Och några till.
Men jag vill verkligen inte! Jag orkade inte fixa fram sprit, jag hade inte råd med sprit - 50 öre kommer man inte långt med - och mest av allt: Jag vill inte umgås med fyllon som tycker mer eller mindre illa om mig.
Tjejerna som kommer är antingen riktiga små änglar, även om de flesta av dem röker, som jag verkligen inte har några som helst problem med. Eller så är det alla bitches som hjälpt till att sprida alla dessa smickrande och oförtjänta rykten.
Killarna som kommer är ... Jens, Hs och Nille har jag inget otalt med, det är mer det att resten hatar/föraktar mig intensivt och det hjälps inte upp av att en är en gammal one-nighter... Jag ångrar verkligen inte att jag valde att gå hem lagom till att folk började dyka upp.

Jag känner mig tillräckligt jävla storsint som tillbringat fredag och lördag med att pyssla om en, av mig nersmittad, superförkyld Jens och dessutom hjälpt till att städa/rensa hans lägenhet och tagit tag i den mögelangripna disken som tog mig 2 timmar att bli klar med.
Nu tänker jag bara sitta hemma och loda framför datorn med bloggar och filmer. Kanske någon macka eller frukt om andan faller på, vi får se...

Ha en bra helg alla normala(?) festprissar som trillar förbi min blogg!