Sagan om den Patetiska Promeneraren och Hennes Hjälte

Från Jens till Smitingen gick det bra. Men halvvägs mellan stranden och stallet fik jag så ont i höften, eller bakom höften?, att jag haltade som en idiot. Så kändes det iallafall.
Efter att omoget ha övervägt de moraliska aspekterna så bestämmer jag mig för att ta det bekväma före det långsamma och ringer upp min underbart jasägande pojkvän och undrar om han kan hämta mig vid stallet. Sen lyckades jag tillochmed få honom att, efter många om och men, krypa ner i mitt varma badvatten efteråt också.
Förstår ni nu varför jag älskar honom så mycket?

Kommentarer
Postat av: Emelie

Naaw, va mysigt :3

2009-02-20 @ 21:21:10
URL: http://emeylie.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0