sikorka

Häntextra
Det är sant! Teddy sa det själv, på en skala 1-10 är jag en 8. Jag mötte Teddy på navet igår. Han missade sin buss på grund av mig. Han är så rolig när han ser ut som han vill slå ihjäl någon(mig). Alltså tog han min buss och fick lida av mitt babbel i ytterligare tio minuter före vi var i Timrå och han kunde fly. Jag kunde helt enkelt inte låta bli utan frågade hur irriterande han tyckte att jag var på en skala 1-10. Han svarade att det varierade beroende på hur trött han var men just nu var jag ungefär en 8. Ungefär det svar jag väntat mig men jag tycker verkligensynd om den stackars saten som "måste" stå ut med mig. Kan inte vara lätt.
Jag jobbade igår också. Hamnade i brist på datorer i närheten av Leffler. Lagom kul. Han har iochförsig sagt att vi numera "kan säga hej till varandra" men hur mycket hjälper det när man får ångestklumpar av att veta att han existerar? Han började jobba för kanske 2 veckor sedan och det hördes verkligen. Han följde manus till punkt och pricka. Det orkar man göra max en månad sen har man börjat kunna hälsningsfraserna tillräckligt bra för att våga säga det på egen hand. Men det var nästan inspirerande att höra hur någon fortfarande kunde låta glad och trevlig i telefonen. Det har inte jag gjort på minst ett halvår. Bortsett från enstaka fall men såna räknas inte.
Marcus blir 18 nästa fredag. Jag har ingen aning om vad jag ska ge honom. Frågade vad han ville ha igår och han kom tydligen inte på något annat än "något litet som man kan gå runt med, typ som en nyckelring fast inte en nyckelring. ... Eller som ett halsband... fast jag vill inte ha något halsband. Förstår du vad jag snackar om?" Jag fattar inte ett dugg av den beskrivningen. Fattar nån av er? Erika tyckte att en skiva med Rammstein kunde vara en bra idé eftersom han numera är helsåld på dem men bara har musik på datorn. Jag hann inte ens nämna förslaget för Märtha före hon hade hunnit räkna upp det som en av alla de opersonliga saker man inte får ge till en pojkvän. Hon tyckte att jag skulle bjuda på en upplevelse. Typ konspirera med hans kompisar (jag har ju fan bara träffat två!) om att dra iväg honom på laserhallen. Jag har 300 spänn. Men på måndag kommer jag göra av med 400 på en psykolog. Jag måste be mamma lägga ut mer än 100 för psykologen. Men då underlättar det ju om jag vet vad jag ska köpa så jag evt hur mycket. I vilket fall så har jag inte träffat mamma sen igår morse. Jag vaknade i ett tomt hus. Det kändes inte klokt, hon brukar alltid vara hemma. Nåja. Vad ska man göra åt det, det är ju bara att acceptera att min sovmorgon idag var lång?

Skolakuten
Jag tycker inte om internationella studier! Nu ska vi tydligen göra en film i wmm som kan gå under titeln "the world through my eyes". Blärk. Den måste vara klar på tisdag och jag har ingen koll. Dubbelblärk.
Dagen kommer gå åt till håltimmar.
Jag hade hål på miljöpolitiken, därav sovmorgonen.
Jag ska komma och visa upp min bok på engelskan.
Man behöver itne dyka upp på svenskan.
Hål på klassrådet och projektarbetet
Och klockan tre har jag kinesiska, dagens första riktiga lektion. Woho...