Bwähähähuhuäää!!!!
Blä på allt. Jag vill slänga saker i väggarna så att de går sönder. Jag vill sparka sönder datorn med stålhättade skor. Jag vill ta ledigt ett år från skolan för att bara ligga hemma och gråta och tycka synd om mig själv.
Jag sitter framför världens bråkigaste dator. Pappa skäller på mig för att jag laddar ner filmer som "ligger och skräpar", det är bara ~17gb och de ligger på den andra jävla hårddisken som är på några hundra gb! What's the big deal? Jag är klar med talet och tänkte ta tag i MKUn men kan fortfarande inte hitta någonstans hur Macaroni Penguins interactar med andra arter. Ja, jag vet att jag har gått på SPin för länge.
Dagens ljuspunkt som jag verkligen har siktat på ända sen jag vaknade i morse är att jag ska få se på House ikväll tillsammans med Marcus. Det är den tanken som har hållit mig vid liv: ikväll får jag äntligen träffa honom igen. Ja, jag vet att det inte har gått superlång tid sen sist, bara 4 dagar men de fyra dagarna har varit überpissiga och kännts som en dryg vecka.
Nu sitter han på MSN och meddelar att han ska på filmkväll ikväll. Så jag får inte träffa honom nu heller. Kanske att jag får träffa honom imorgon, det beror på om mamma anser att jag får smita ifrån pluggandet än eller inte. På torsdag ska jag och några andra (inte helt klart vilka än) ut till storholmen och vara mysiga så då kommer jag var upptagen tills fredag eftermiddag när mamma säkerligen återigen kommer tvinga mig att rusa igenom det jag hittills inte hunnit klart med i skolväg. Så ja, återigen så vet jag att jag bara drar ut på mötet genom att skriva det här istället för att plugga men jag måste bara få ut det och jag vägrar gråta precis före jag sätter mig vid ett fullproppat middagsbord. Det får vänta. Tills efter studenten. Jag har ingen som helt tid över till något som faktiskt är viktigt, skit samma vad som anses viktigt. Jag bryr mig inte om skolan i nuläget och jag menar inte det på ett ungdomsrebelliskt sätt utan jag menar det som jag-är-för-trött-för-oviktiga-saker-sätt. Jag bryr mig om att jag får vara med vännerna. Jag bryr mig om att få vara med Marcus. Jag bryr mig om att få vara med Assar. Jag bryr mig lite halvt om att jg får elelr itne får jobba extra men jag hinner inte bry mig om skolan om jag ska hinna lägga märke till hur jag mår någon gång ibland också, och nu menar jag inte 22h/dag utan jag menar 1gång/3månader. Jag hatar det här!
Jag sitter framför världens bråkigaste dator. Pappa skäller på mig för att jag laddar ner filmer som "ligger och skräpar", det är bara ~17gb och de ligger på den andra jävla hårddisken som är på några hundra gb! What's the big deal? Jag är klar med talet och tänkte ta tag i MKUn men kan fortfarande inte hitta någonstans hur Macaroni Penguins interactar med andra arter. Ja, jag vet att jag har gått på SPin för länge.
Dagens ljuspunkt som jag verkligen har siktat på ända sen jag vaknade i morse är att jag ska få se på House ikväll tillsammans med Marcus. Det är den tanken som har hållit mig vid liv: ikväll får jag äntligen träffa honom igen. Ja, jag vet att det inte har gått superlång tid sen sist, bara 4 dagar men de fyra dagarna har varit überpissiga och kännts som en dryg vecka.
Nu sitter han på MSN och meddelar att han ska på filmkväll ikväll. Så jag får inte träffa honom nu heller. Kanske att jag får träffa honom imorgon, det beror på om mamma anser att jag får smita ifrån pluggandet än eller inte. På torsdag ska jag och några andra (inte helt klart vilka än) ut till storholmen och vara mysiga så då kommer jag var upptagen tills fredag eftermiddag när mamma säkerligen återigen kommer tvinga mig att rusa igenom det jag hittills inte hunnit klart med i skolväg. Så ja, återigen så vet jag att jag bara drar ut på mötet genom att skriva det här istället för att plugga men jag måste bara få ut det och jag vägrar gråta precis före jag sätter mig vid ett fullproppat middagsbord. Det får vänta. Tills efter studenten. Jag har ingen som helt tid över till något som faktiskt är viktigt, skit samma vad som anses viktigt. Jag bryr mig inte om skolan i nuläget och jag menar inte det på ett ungdomsrebelliskt sätt utan jag menar det som jag-är-för-trött-för-oviktiga-saker-sätt. Jag bryr mig om att jag får vara med vännerna. Jag bryr mig om att få vara med Marcus. Jag bryr mig om att få vara med Assar. Jag bryr mig lite halvt om att jg får elelr itne får jobba extra men jag hinner inte bry mig om skolan om jag ska hinna lägga märke till hur jag mår någon gång ibland också, och nu menar jag inte 22h/dag utan jag menar 1gång/3månader. Jag hatar det här!
Kommentarer
Postat av: Emelie
Din stackare! Men jag förstår hur du känner det, jag känner samma sak, och jag har känt mej så vansinnigt stressad p.g.a. av allt det dumma skolarbetet, och jag klarar helt enkelt inte av att jobba med det nu, inte här.. Usch, va jag är dum..
Snart kommer jag iallafall hem, och vi kan krama om och trösta varandra! (L)
Trackback
