Every cloud has a silverlining

På fredag kom Jens och hämtade mig. Vi kollade på någon film, åkte och handlade en massa ätbart och sen åkte vi hem till honom efter att vi hämtat upp Susanne på vägen. En matorgie framför Mirrors där Jens var den enda som blev riktigt rädd före vi somnade i hans säng.
Lördag var det tänkt att jag och Kix skulle gå på krogen men eftersom hon låg hemma i hög feber blev det ändrade planer. Jag och Susanne stannade kvar hos Jens tills vi bestämde oss för att gå hem till henne och fixa middag, trots att han inte ville följa med. Hos Susanne så slängde vi ihop pasta med någon god kycklingsås som förtärdes framför Mama Mia före jag gick tillbaka till Jens för att sova.
Söndag städade vi och än en gång kom Susanne över för filmtittning med oss. Gömmer han sig bakom henne för att slippa ge mig ett svar på om han känner likadant? Tanken gick runt och runt i mitt huvud och oavsett hur underbar hon är kunde jag inte hjälpa att jag kände ett visst mått av hat gentemot flickan för att hon hjälpte honom att undvika mig fast jag bara var någon centimeter ifrån.
Jag vet inte hur många gånger jag var nära att brista när han kysste mig och viskade sötnos i mitt öra precis så högt att jag nätt och jämnt kunde urskilja orden från hans andetag. För att i nästa sekund kompisbrottas med Susanne bland högarna av kuddar i hans säng.

Men igårkväll gick det äntligen att prata med honom. När vi var enasmma kröp han upp bakom mig och sa att han tyckte så mycket om mig. Jag vet inte hur länge jag låg i hans armar och bara njöt av hur orden hade smekt mig. Sen kom de tillbaka som en pisksnärt. Tycker om. Tjejkompisarna han numera vägrar prata med för att de är så jobbiga har han kallat för att han har varit kär i. Om jag inte ens når upp till standarden att "han tycker att jag verkar trevlig och vill lära känna mig", som han har beskrivit vad han tycker att det innebär när man är kär i någon, hur hemsk är jag inte då? När jag ligger här och känner hur hjärtat brister och att jag skulle kunna offra mitt liv för en endaste kyss räcker det inte långt att veta att han nästan är intresserad av att lära känna mig
Han försöker försvara sig med att han har blivit sårad så många gånger förut och inte vågar. Så därför måste jag bli sårad???
Någon sekund före dammarna öppnas upp tar han ett hårdare tag om min midja, trycker sina mjukt varma läppar mot mina och säger att han är hur kär som helt i mig och aldrig vill att jag ska försvinna.

Det är inte bara jag som är kär. 

 Mitt sällskap för denna halloweenhelg

Kommentarer
Postat av: Emelie

Jasså, det blev inge Halloween-firande med Kix? O.o' Men det låter som ni hade det trevligt ändå =) Blev det nå att spöka ut sig då? =O

Vilket jävla försvar!!! Ingen ursäkt alls! XO I really hate guys sometimes, they're so stupid!!!Underbart att han tog sitt förnuft till fånga iallafall och var ärlig, va glad jag blir för din skull gumman! <3

Ååh, nu blir jag avis, jag vill också vara kär! XP

2008-11-04 @ 22:36:04
URL: http://emeylie.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0