An adventure!

Jag hann inte mycket mer än at säga hejdå till Thorssa över telefon före Kalle letade upp mig på MSN och frågade om jag ville ut på äventyr. Han och en kompis skulle tydligen ner till Sundsvall för lite Urban Exploration och undrade om jag fortfarande var interesserad av att prova på det. Fem minuter senare var jag på väg mot Kalle.
Det var han, jag och Mats - en kille som såg ut som en söt liten halmtomte med det blonda håret, matchande skägget och grå yllekläderna. Målet för vår resa var att utforska en gammal fabrik som de tidigare besökt delar av under en sommar, vi kom visserligen inte till de delar som de hade tänkt sig då de låg nedanför en backe där snön gick över midjan på alla tre, hade ju inte funnits en chans att ta sig tillbaka upp. Men vi tittade runt lite iallafall och upptäckte en flygel som de helt hade missat förut.
Det var skithäftigt! Hela byggnaden såg ut som en enda stort spök-..byggnad med det höga tornet med igenbommade fönsterluckor, kala träd vars grenar som skelettliknande fingrar varnade oss för att närma oss de krossade fönsterrutorna och överallt var det en becksvart tystnad som bara bröts av våra skarekrossande steg och ljuskäglor från ficklamporna. Hade vi varit en film jag tittat på hade jag hatat oss för att ens ha tänkt tanken att gå nerför slänten till byggnaden, än mindre hoppa in genom fönstret. Det första rummet vi kommer in i, det med de krossade fönstren, är fyllt av papper och när vi vänder oss om och tittar ut genom fönstret ser vi stora oljemålningar som såg ut att kunna kosta tiotusentals kronor, bara de haft en signatur. Spänningen steg, det här kände inte pojkarna igen, vem var det som kom hit nu för tiden? Någon konsttjuv som lagrade stöldgods här? Men varför hade då vissa tavlor blivit så vårdslöst hanterade? Hade det flyttat in en konstnär? Var den konstnären isåfall här och bevakade oss? Det som gjorde tavlorna så mycket mer anmärkningsvärda var sättet hela rummet blivit vandaliserat med krossat glas, rivna hyllor, grafitti på väggarna. Och sen tavlorna. Stora, orörda oljemålningar lutade mot ytterväggen.
Vi smög vidare i byggnaden, varje rum med fönster krossade och decimeterdjupt med snö nedanför dem, varje rum med skräp på golvet, sprayfärg på väggarna och nya tavlor, mer eller mindre omhändertagna. Vissa var upphängda på väggen medans andra slängts ner på golvet och fått duken genomtrampad. I ett rum fanns det en tavla jag aldrig kommer glömma, den tog upp halva väggen och var målad i olika röda nyanser. Vid första anblicken var jag övertygad om att det föreställde en fet man som festade på andra människors inälvor och var tvungen att hastigt vända mig om för att se att ingen stod bakom oss med kniv och gaffel, vid närmare anblick så var det bara två feta människor vars feta kroppar smält ihop till en, typ Pizza de Hut med två huvuden och extra pepperoni.
Vart man än gick så förväntade man sig bakom varje krök hur någonting diffust precis skulle hinna undan ficklampornas sken. Eller, vi kunde inte bestämma oss för vilket som var värst, att ett monster skulle anfalla oss och nästa gäng som vågade sig ner hit bara skulle hitta blodiga fläckar på golv och väggar. Jag minns ett rum där Mats gått in först och jag och Kalle bara stod i dörröppningen axel mot axel, bara att höra Kalles andning brevid mig sände kalla kårar längs hela kroppen. Jag visste ju att det var han som stod där och andades och jag visste ju att det bara var vi tre där, ändå kunde jag inte skaka av mig känslan att om jag vände på huvudet skulle jag se ett helt galet ansikte mellan våra.
I vissa rum fanns det hål i golvet, andra såg helt orörda ut, utan varken klotter, vandalism eller ens snö, ibland kunde man lysa upp i taket och se att det som skulle vara golv och tak fattades så mycket som tre våningar upp, man såg bara hål efter hål efter hål upp till det allra högsta taket.
Vi såg inte alls så mycket som vi hoppats på eller planerat att göra just för att snön var så ofattbart djup, men i två timmar utforskade vi vartenda litet skrymsle av huset vi kom åt och det var en grymt mäktig känsla att vara så adrenalinpumpad och alert för minsta lilla grenknak när vi smög där över krossat glas mellan rödstänkta väggar.
Till sommaren ska vi ta de nedre byggnaderna.


Kommentarer
Postat av: Bella

spännande :P

2010-03-07 @ 15:49:26
URL: http://isabellahz.blogg.se/
Postat av: Mistress

xD Låter som en riktigt rolig utflykt samt som en väldigt spännande sådan! :D

2010-03-07 @ 18:58:52
Postat av: Emelie

Wow, va spännande det låter, som värsta filmen ju! XD

2010-03-07 @ 19:24:36
URL: http://emeylie.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0