sikorka

Jag är i skolan extra tidigt idag, men glad är jag ändå.
Anledningen till att jag är tidig var att jag igår använde upp mina sista busskortspengar och därför var tvungen att ladda kortet imorse. För att ladda kortet måste man ta ut pengar vilket innebär att man måste gå hemifrån lite tidigare. Tydligen överskattade jag min egen seghet för 6.30 hade jag busspengar i handen och insåg att "fan, nu gick det en buss för fem minuter sen och nästa går om en halvtimme". Men jag knallade ändå iväg till en busshållplats i regnet, jag skämtar inte det var verkligen en jävla syndaflod i Härnösand imorse. Ungefär 70 meter från hållplatsen blir jag dock omkörd av, vad annat än bussen som borde gått för fem minuter sen? Jag resonerar mig ändå fram till att den kommer hinna svänga ut före jag hinner fram, så många kan det väl ändå inte vara som åker buss halv sju på morgonen. Men hör och häpna, 20 meter från stoppet står den fortfarande kvar så helt plötsligt springer jag med en stor dunsande ryggsäck på ryggen och grodparaplyet i handen och hoppas hinna fram i tid. "I tid" är en väldigt relativ term. Egentligen så missade jag väl bussen eftersom han höll på att svänga ut när jag flåsande kom fram, men som tur var var han snäll nog att stå kvar när jag knackade på rutan och släppa in mig.
Efter en på något sätt överhettad bussresa hoppar jag av på Navet bara för att se bussen till skolan rulla ut. Jag vill inte gå! Men det var å andra sidan jävligt kallt att sitta i busskuren också. Så in går jag på pressbyrån och köper en stor varm choklad, och en bulle eftersom tjejen i kassan påpekar att de är alldeles nygräddade. Och en lott eftersom hon frågar om jag vill ha en. Sen säger hon att det är kul med folk så här dags eftersom ingen orkar säga nej och önskar mig en trevlig helg.
Man kan ju ha en sämre start på dagen trots allt.